Archive for the ‘Mässor’ Category

Tyvärr strejkade inspelningen av den Befrielseteologiska mässan den 18 maj 2011.

Här försöker vi nu återge så gott det går hur mässan var utformad.

Mässan började med att när folket kommer in i kapellet så spelas det lugn musik.

Därefter skedde gemensam sång med sången Uppmuntran vers 1-3

Välkomstord och bön följde.

GT texter lästes :

Ur Amos:

1. AMOS 5:20-24

20Ja, Herrens dag är mörker, inte ljus,

töcken utan en strimma sol.

21Jag avskyr era fester, jag hatar dem,

jag står inte ut med era högtider.

22När ni offrar till mig och kommer med era gåvor

vill jag inte veta av dem,

jag vill inte se åt era offer av gödboskap.

23Låt mig slippa dina psalmer,

jag vill inte höra ditt strängaspel!

24Men låt rätten välla fram som vatten

och rättfärdigheten som en outsinlig ström!

Ur Hesekiel:

Så säger Herren Gud om herdarna: Ve Israels herdar, som bara vallar sig själva! Är det inte fåren som herdarna skall valla? 3Ni använder mjölken, gör kläder av ullen och slaktar de bästa djuren. Ni vallar inte fåren. 4Ni har inte hjälpt de svaga, inte botat de sjuka, inte förbundit de skadade. Ni har inte hämtat hem de bortsprungna, inte letat efter de vilsegångna.

Mina herdar brydde sig inte om fåren utan vallade bara sig själva, fåren vallade de inte. 9Herdar! Hör därför Herrens ord: 10Så säger Herren Gud: Jag skall vända mig mot herdarna och kräva tillbaka mina får av dem. Jag skall inte längre låta dem vara herdar, de skall inte längre få valla sig själva. Jag skall rycka mina får ur deras gap, de skall inte få äta dem.

28Aldrig mer skall de bli ett byte för andra folk, och inga vilddjur i landet skall äta dem mer. De skall bo tryggt, ingen skall hota dem. 29De skall få odla fruktbara marker, ingen i landet skall mer behöva dö av svält. Aldrig mer skall de bli hånade av andra folk. 30Då skall de inse att jag, Herren, deras Gud, är med dem och att de är mitt folk Israel, säger Herren Gud. 31Ni är mina får, ni är får i min hjord. Jag är er Gud, säger Herren Gud

Ur Jesaja:

3. JESAJA 58:1-7 – Anna L

1Ropa ut det så högt du kan,

låt din röst ljuda som en hornstöt,

förkunna för mitt folk deras brott,

för Jakobs ätt deras synd.

2Dag efter dag söker de mig

och vill lära sig följa mina vägar.

Likt ett folk som handlar rättfärdigt

och inte har övergett sin Guds lag

ber de mig om regler för vad som är rätt

och älskar att nalkas Gud.

3″Ser du inte att vi fastar?

Märker du inte hur vi späker oss?”

Ni sköter era sysslor på fastedagen,

ni driver på era drängar,

4ni fastar under bråk och gräl

och skändliga slagsmål.

Som ni fastar i dag

blir inte er bön hörd i höjden.

5Är det en sådan fasta jag vill se:

en dag då man späker sig,

hänger med huvudet som ett strå,

ligger i säck och aska?

Kallar du det fasta,

en dag som behagar Herren?

6Nej, detta är den fasta jag vill se:

att du lossar orättfärdiga bojor,

sliter sönder okets rep,

befriar de förtryckta,

krossar alla ok.

7Dela ditt bröd med den hungrige,

ge hemlösa stackare husrum,

ser du en naken så klä honom,

Här följde en predikan om Onan

Sång genom “Uppmuntran, de resterande verserna”

Textläsning ur NT

Ur Lukas:

1. LUKAS 4:18-19

18Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet 19och förkunna ett nådens år från Herren.

2. LUKAS 1:46-55 – Anna S

46Då sade Maria:

“Min själ prisar Herrens storhet,

47min ande jublar över Gud, min frälsare:

48han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:

49stora ting låter den Mäktige ske med mig,

hans namn är heligt,

50och hans förbarmande med dem som fruktar honom

varar från släkte till släkte.

51Han gör mäktiga verk med sin arm,

han skingrar dem som har övermodiga planer.

52Han störtar härskare från deras troner,

och han upphöjer de ringa.

53Hungriga mättar han med sina gåvor,

och rika skickar han tomhänta bort.

54/55Han tar sig an sin tjänare Israel

och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham

och hans barn, till evig tid.”

3. LUKAS 6:20-26 – Karin

20Han lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade:

“Saliga ni som är fattiga,

er tillhör Guds rike.

21Saliga ni som hungrar nu,

ni skall få äta er mätta.

Saliga ni som gråter nu,

ni skall få skratta. 22Saliga är ni när man för Människosonens skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn avskytt. 23Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna.

24Men ve er som är rika,

ni har fått ut er glädje.

25Ve er som är mätta nu,

ni skall få hungra.

Ve er som skrattar nu,

ni skall få sörja och gråta. 26Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju

 deras fäder med de falska profeterna.

Här följde en ny predikan, nämligen:

I Jakobsbrevet 2:14-17 står det såhär:

Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död.

Detta är något vi förstår allihop.

En människa blir inte varm och mätt om hon inte får kläder och mat.

Jakob skriver att om vi ska göra rätt så ska vi ge vår broder eller syster det som kroppen behöver.

Det tror jag de flesta av oss inte bara kan förstå, utan också kan gå med på.

Och om man tar resonemanget ett steg till och påstår att man inte heller ska ta ifrån sin broder eller syster det de behöver, att man inte ska ta mat och kläder ifrån dem så tror jag inte att så många här protesterar mot det heller.

Men ändå, trots att vi säger oss bry oss om våra systrar och bröder, så lever vi som vi gör.

Vi godtar ett ekonomiskt system som får till konsekvens att människor hålls i fattigdom.

Ja, som inte bara får fattigdom som konsekvens utan som rent av förutsätter att det ska finnas fattiga.

Inte inte bara godtar ett sådant system, vi är en aktiv del i det systemet, ett system som tar kläder och mat från våra systrar och bröder.

Ett system som håller en stor del av världens befolkning i fattigdom, så att vi ska kunna leva i överflöd.

Vi tar ifrån dem deras kläder och mat, för att använda Jakobs ord, och vi blundar för att de behöver det vi tar för att vara varma och mätta och istället för att sluta ta ifrån dem det de behöver, så gör vi precis det som Jakob säger, vi säger till dem ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”.

Vi vet sanningen om vi vågar vara ärliga mot oss själva.

Vi vet att det inte räcker med att ge 10% av våra inkomster när vi, de rikaste 20% av världens befolkning, äger 80% av tillgångarna.

Det löser inte problemet.

Det är som att sätta ett plåster på en cancersvulst.

Och inte ens ett stort plåster.

Vi behöver ett helt nytt system, vi behöver vända upp och ner på allt vi lever i, alla mänskliga ideologier och ekonomiska modeller har visat sig lika otillräckliga.

Vad vi behöver är Jesus!

Vi behöver förstå, och faktiskt leva efter, att vi är skapade till Guds avbilder.

Om vi kan förstå det så förstår vi också hur oändligt värdefulla var och en av oss är.

Och förstår vi det, så kommer begrepp som profit, produktivitet, proletärer och borgare att tappa sin betydelse och vi kommer börja söka vägar att fördela våra resurser efter rättvisa principer, principer vi kan finna ganska tydligt formulerade i bibeln.

Andra korintierbrevet 8:13-15 till exempel: Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt, som det står skrivet: Han med mycket fick inte för mycket, han med litet fick inte för litet.

Vi vet att det är fel att människor svälter medan vi lever i lyx.

Vi vet vad som är det rätta att göra.

Vi vet.

Och om vi vet så har vi också ett ansvar att göra något!

Gemensam sång av Psalm 427 “Vi reser ett tecken” de första 2 verserna.

Herrens bön

Nattvard vilket började med en inbjudan och en praktisk presentation följt av instiftelseord, nattvardsbön och delande

Gemensam sång Psalm 427 “Vi reser ett tecken” vers 3

Tackbön

Växelläsning 958

Det lästes även dikt av en av de mest kända nutida befrielseteologerna. Den vid Uppsala Universitet utnämnde hedersdoktorn, Nobelpristagare med Fredspriset och även Sydafrikansk ärkebiskop nämligen Desmond Tutu.

“Misslyckanden och skuld sluter dina ögon

så att du inte ser mig.

Ångest och smärta vrålar med din röst

och du hör mig inte.

Skuldkänslorna får dig att vända dig bort

och du tror att jag har gått min väg.

Men genom allt är jag här,

här där du grät ensamma tårar för min skull,

här där du trodde att du inte ville ha mig.

JAG ÄR.

“Varför har du övergivit mig?”

Jag hör ropet genom en hel evighet.

Mitt barn, jag är här.

Jag vet vad du gör.

Jag gråter for din skull när du glider bort från allt

som är rätt,

när du vänder ryggen mot allt som är gott.

Jag gråter för din skull.

Jag ser den skada du tillfogar en annan människa.

I min hand håller jag din hand.

I min hand håller jag den människas hand som du skadar.

I detta nu,

i detta ögonblick.

Jag står mellan er två och ingen av er ser mig.

I ena handen håller jag mitt älskade barns hand,

min kära som är förblindad av lidande.

I andra handen håller jag mitt älskade barns hand,

min kära vars grymhet och skuld döljer mig.

Men jag är här

hos er båda,

mellan, inom och överallt omkring er båda.

JAG ÄR.

Du är mitt barn,

min älskade. –

Jag gläder mig över dig.

Stå här bredvid mig och se på dig själv,

låna mina ögon så att du kan se riktigt bra.

När du ser med mina ögon kommer du att se

att det onda du har gjort och det goda du inte har gjort,

orden du har sagt som du inte borde ha sagt,

orden du skulle ha sagt men inte har sagt,

skadorna du har åsamkat,

hjälpen du inte har gett,

inte är hela berättelsen om dig.

Du är inte det du inte lyckades göra.

Ditt värde mäts inte i framgång.

Du var oändligt dyrbar redan innan du drog ditt

första andetag,

vacker före kläderna och konstgreppen,

god i ditt innersta.

Och nu är det dags att avslöja

den godhet som döljer sig bakom din rädsla att

misslyckas.

Du överröstar ingivelsen att vara snäll, för den

händelse att den ska avvisas,

du sväljer leendet,

du kväver skrattet,

du håller tillbaka handen som skulle hjälpa.

Du kuvar din vrede

när du ser människor som behandlas illa eller lider

för den händelse att det du kan göra inte räcker,

att du inte kan laga felet

att du inte kan lindra svedan,

att du inte kan ställa saker till rätta.

Vad spelar det for roll om du inte ställer det till rätta?

Vad spelar det for roll om dina försök inte förflyttar berg?

Det spelar alls ingen roll.

Det enda som spelar roll är att du lever ut sanningen

om dig.

Det enda som spelar roll är att du viker undan slöjan

och låter din godhet lysa igenom.

Det enda som spelar roll är att du lever så som jag har

skapat dig.

Det enda som spelar roll är att du har skapats till mig,

skapats till att likna mig,

skapats till godhet.”

Gemensam sång “Av goda makter” och kollekt

Välsignelsen

Sändningsord: S:t Patrics bön

Gemensam sång Psalm 407

Advertisements